Jag såg att min yngste son, som annars är väldigt blygsam, hade själv tagit ett initiativ och kommenterat mitt förra inlägg med ett "vi är best!". Och det ÄR de ju!
Dessa fantastiska underbara grabbar har en sån laganda så man blir helt gråtfärdig (inte bara jag....) och det var så häftigt att se den vändningen som de gjorde igår. Alltså det gällde ju egentligen inget viktigt, och de hade redan vunnit två matcher och halva laget hade ett barnkalas att gå till direkt efter sista matchen, så de hade ju inte behövt att bry sig så mycket. Men istället tog de sig i kragen och gick ut och baljade in fem mål på fem minuter. Helt underbart!!
Och som vanligt avslutade de med att springa tillsammans mot sina föräldrar och få folkets jubel. Och vi mötte dem med vågen (som var kusligt pinsamt för ett år sen men som de börjar komma över...)
