Stängt för renovering

Det är lite, lite för mycket för fröken Johansson nu så jag tar en liten bloggpaus och återkommer när orken är tillbaka.

Mina barns favoritlåtar när de var två år:

1995 sprang Christoffer omkring och sjöng "Möcki, möcki, möcki, paaty, paaty, paaty, sessi, sessi, sessi" och alla charmades av hans skönsång



2003 var det dags för Felix att fastna för "Något som kan hända". Han sjöng inte, men däremot tystnade han så fort han hörde den. Mitt enda minne från Hugos dop är att jag intensivt viskade denna i örat på Felix för att han skulle vara tyst.



2005 sjöng Hugo "Naj, saja naj, saja naj. Kommer alli, alli tibaks." Jag frågade honom om han verkligen aldrig skulle komma tillbaks och han skakade på huvudet och sa "Hudo komma alli alli tibaks"

Gå i kloster Ofelia!

En vanlig vardagsdiskussion med mina söner lät precis så här, och notera gärna skillnaden i mina sönernas resonemang. Det skiljer ju ändå två år på dem...

F: "Gud vad det verkar jobbigt att bo i kloster!"
A: "Jaså, varför det?"
F: "Jo, för då får man bara träffa munkar"
H: "VAA???"
F: "Ja, och om man ska träffa någon annan så måste man vara bakom galler"
A: "Va?"
H: "Ja, för annars kan de kanske hjälpa en att komma loss"
F: "Nej! Man måste ju sitta bakom galler så att man kan fokusera på Gud"
H: "Ja, så att HAN kan hjälpa en att komma loss"
A: "Va??"
F: "Va??"
H: "Vad? Vad är det med er?"

För tillfället beskriver jag mig så här:

och därför har jag inte riktigt hunnit/orkat blogga på ett tag. Det har varit fullt upp med mycket jobb och långa kvällar men även roligheter som fotboll, Roxette-konsert, höstlovsmys på Karlslundsbadet, Vattenhallen och bio, kvällsaktivitet med jobb och fikastunder. Just nu är jag lite under ytan men jag får en massa peppning av nära och kära så jag är på väg upp igen.