Bokcirkel i Lund

Jaaaaa, jag VET att jag ser helt mongo ut på den bilden och det är liksom meningen!! Jag höll precis på att lära mig säga "Jag går ut och går, looser!" på teckenspråk och det gick fantastiskt bra. Inte samma tempo som när Ellan TILT-ar men nästan. Gårdagens diskussioner handlade om hur Gunnel ska fjäska på sina intervjuer och hur vi står utanför och kör pantominer och är raaamlösa. Ellan hade haft en släng av cancer men det gick över med Helosan, trots att hon inte är en ko. Malin var "lite" småbitchig men det är tydligen kaaaaaaaaarlek! Samma kaaaarlek som gör att hon lämnar mig i februari!! Du Malin, jag går ut och går!
Och Mia då, världens bästa Mia som hade hittat världens bästa vita vin och lagat en fantastisk söndagsstek... Knas-Mia, tack för att du också tycker att yogan och sjungandet är helskumt.

Tjejmiddag!

Efter matchen var det bråttom-bråttom att skynda hem och duscha och hitta på vad jag skulle ha på mig och leta upp dricka och spel och allt möjligt. Ellan och Malin kom dessutom för tidigt för att hämta mig men jag tog det lugnt och stilla ändå.... :D Ja, sen blev det pizza och spelet Tjejmiddag och något annat lite konstigt spel med studsande pengar och allt möjligt innan M kom och hämtade mig och Sandra vid tvåtiden. Mysigt att träffa dem, som vanligt!!

Tyvärr AIF, nästa år blir det femman.

Efter att ha somnat mitt under middagen i fredags så tog jag sovmorgon i lördags innan det var dags att bege mig upp till IP och årets sista A-lagsmatch. AIF tog emot Bosna hemma i kvalet till division fem och tyvärr gick det inte så bra. Vi hade förlorat första kvalmatchen med 1-5 men hade ändå hopp om att kunna vinna med 4-0... Fast när Bosna ledde med 3-0 i halvtid så var det nog inte många som hade kvar förhoppningarna. Föräldraföreningen gjorde vad vi kunde iallafall och grillade en massa korvar som byns barn med glädje stoppade i sig. Om de är lite tjockare på nästa träning så får ni skylla på ff.....

Que pasa?? Har man lagt ner bloggen eller??

Nejdå, det har man inte! Det är bara så himla mycket nu med allt möjligt och omöjligt. Ganska mycket jobb på kvällarna och sånt så då hamnar bloggen i andra hand. Men ok, jag kör en quickis nu då!
Förra söndagen var det gåsafotboll och sen åkte vi till Hbg för att fira Lasse Lastbil. De hade gjort underbar smörgåstårta och det var mysigt att träffa min underbara familj, trots att jag var lite sleten.
Återigen kunde jag konstatera att det är tur att vi har TVÅ bebisar i släkten för om man får fatt i en så vill man gärna inte släppa. ;-)

Man får vad man ber om...

Blomsterhönan har bestämt sig för att lämna vår lilla backlog och saknaden kommer såklart att bli stor. Chefshönan fick en fråga om hon hade några önskemål på ersättare och hon svarade ungefär "en snygg, stark man med hår på bröstet".
Då kom Milos....

Jag bryr mig inte om vad mina barn säger om Kanada!

Det finns nog inget som ger mig så mycket gåshud som när den kanadensiska publiken sjunger med i sin nationalsång! Kolla på 3.14 när hon låter publiken sjunga.... Shiiiiit!! Det står lätt på min to-do-lista att kolla på hockey i Kanada innan jag dör! Sen får mina barn säga "F--k you Canada" hur mycket de vill!!

När man längtar hem till sin pappa....

F var på scoutläger förra helgen och kom hem och berättade att allt hade varit jättebra. Igår när jag var på gåsafotbollen så berättade däremot en av mammorna att hennes son (som också var med) hade berättat att F hade haft sådan hemlängtan på kvällen när de skulle sova och varit ledsen. Det var såklart jättejobbigt att höra och när jag pratade med F så lät det så här.
A: "Hade du hemlängtan på lägret?"
F: "Ja, jag var ledsen på kvällen"
A: "Men var det någon som tröstade dig då?"
F: "Ja, Joel var jättesnäll för han gick och hämtade Albin"
A: "Oki, vem är Albin?"
F: "Han var med på lägret i somras och hade hemlängtan då"
A: "Jamen, det var ju snällt att han hämtade honom. Men vad gjorde Albin när du var ledsen?"
F: "Jaaa, alltså han stod och tittade."
A: "Okiiii.... men hjälpte det?"
F: "Jaa, för då fanns det någon som visste hur jag kände det så det blev bättre då."

Alltså hur söta är de egentligen??? När F har hemlängtan så hjälper Joel honom genom att hämta Albin för "han har också haft hemlängtan"! Det är så underbart resonemang som bara 10-åringar kan ha! <3

Så mycket gåsafotboll blev det inte för min del

Jag skulle ju vara på den årliga gåsafotbollen och en liten del av mig tänkte att "det hade ju varit roligt att spela", bara för att det var SÅ HIMLA ROLIGT FÖRRA ÅRET! (Och runt detta ska man läsa in alla möjliga och omöjliga tecken för ironi). Men jag orkade inte ens ta mig upp för att stå i kiosken med mina kära föräldraföreningskollegor, så jag dök upp med kameran lagom till finalen och sen cyklade jag hem och lade mig och vila igen. Sorry käraste ff-vänner, jag tar kvalet istället. ;-)

Hmpf!! Man får ju hålla vad man lovar....

Så här tycker jag, att om det står 9B på boardingkortet så ska man minsann sitta där! Och om man har lovat sin utsvultna kollega att hon ska få det där fem dagar gamla äpplet som har rest runt halva jorden och en chipspåse, ja då får man faktiskt stanna i economy class istället för att bli uppgraderad till business och få mat på porslin!
Så tycker minsann jag, men det är visst inte alla som tycker det...

Tack snälla Marcus för att jag fick den där pyttepyttepyttelilla biten choklad. Tillsammans med den pyttelilla påsen skit som man fick i economy så blev jag jättemätt, INTE!

Let´s go Flyers!!

Woooow!! Det var faktiskt SÅ himla häftigt!!! Häftigt att se alla 20.000 orangeklädda människor, häftigt att se Andreas Liljas presentation där det stod "Born in Helsingborg, Sweden" på de stora skärmarna (det var bara jag som jublade åt det dock!), häftigt att två svenskar gjorde Vancouvers två första mål, häftigt att de spelade Volbeat när spelarna skulle komma in, häftigt att vi satt allra överst, på rad 215 (det är högt!). Och så ganska knasigt att vi faktiskt trodde att de buade när de presenterade Giroux, när de istället dyrkade honom och skrek "Girooooooooooooooooo".
Matchen då? Ja, Philly vann med 5-4 såg jag nyss på internet. Vi hade dock stuckit innan det var slut och lämnade åt de orangeklädda att trängas på parkeringen.

Grattis världens bästa pappa!!

Några timmar försent (fast här är det fortfarande den 11te!), men jag hoppas du har haft en fantastiskt bra födelsedag!! På söndag blir det kalas!

Note: Som du ser på bilden så HADE vi tydligen kalas för H när han fyllde ett år... Are you surprised? I am surprised, are you surprised?

Lite bättre idag...

Idag blev det ytterligare lite shopping (jodå, vi gick på kursen först) och det gick lite bättre. Imorgon är det hockey och sen på torsdag är det dags för den riktigt stora spenderar-dagen!! Då ska jag ha min plånbok i min nya väska....

Busted!!

Kollegan Marcus var i London utan att köpa present till sin sambo och under dessa dagarna här har jag tjatat och tjatat och tjatat om att han borde köpa något, men hans standardsvar har ungefär varit "Äsch, varför ska hon ha något? Hö-hö! Hon borde väl vara glad att jag köper whisky till mig så jag är nöjd, hö-hö!" Ja, ni förstår han är liiiite macho-wannabe.
Men kolla här vad som händer när han tror att ingen ser på!! Den stora väskan är ju knappast till varken sonen eller dottern....

Oups I did it again!

Efter kursen idag drog vi till King of Prussia, som alltså är USAs tredje största och världens 13de största köpcentrum. En MASSA fina affärer var där, bl a A&F, Guess, GAP och mycket skor såklart.
När jag kom hem slängde jag upp alla kassarna på bordet på mitt hotellrum.

Gissa hur lång tid?

Det tog exakt 18 minuter innan jag hade hittat Waynes lilla brandstation. ;-)

Bästa Wayne!

Om någon inte skulle ha uppfattat den lite smått syrliga tonen i mina tidigare inlägg så kan jag rakt på sak säga att jag är väääääääääldigt glad att vi bor en bit utanför Killy. Det är en liten stad som heter Wayne och som är som plockad från 50-talet. Trafikljusen hänger i ledningar över vägarna, här finns 15 kyrkor och 13 religioner på 2000 invånare, tanterna säger "good morning" när man möter dem på de obefintliga trottoarerna (som inte behövs eftersom alla kör bil överallt, alltså alla utom just den tanten som hälsade), husen är stora och ombonade och hälften har amerikanska flaggan hängande utanför trappan. Det är liksom... liksom Grease möter Bilar. Sen blir det inte värre av att det är 24 grader varmt ute samtidigt som löven börjar bli röda på träden. Vackert!

Och Liberty Bell då??

Det finns uppenbart inte så mycket att skryta om i Philly så när man frågar folk härifån vad man ska titta på så nämner alla den där Liberty Bell. En gammal klocka som någon skulle ha ringt i samtidigt som amerikanska kongressen förklarade sin självständighet. Jag kan ju tycka.... ja, det spelar ingen roll men visst borde en storstad ha liiiiite mer att komma med? I vilket fall som helst så är det långa köer till den här klockan, det kostar pengar att kolla på den och den är dessutom trasig! Så vi hittade en annan klocka härute i förorten som vi tyckte verkade mycket bättre. Hel och ren och gratis, och den ligger på vägen till Starbucks.

Men Rocky-trappan då??

Ja, jag hade ju tänkt att jag skulle springa uppför trappan, precis som Rocky gör, och sen när jag kom upp så skulle jag vända mig om och lyfta armarna i luften i en segergest, precis som Rocky gör.
Jag är troligen den enda i världen som har kommit på den idén....

Killadelphia eller ogilladelphia...whatever....

Det blev lite för bökigt att åka in till New York så vi bestämde oss att tillbringa gårdagen inne i Philadelphia. Det var.... ja, alltså det var inte så himla kul om jag säger det med snälla ord. Vi gick och gick och gick och gick men vi hittade absolut INGET som vi inte hade kunna hitta i Bjuv. Nerlagda affärer, kineser, gubbar som var höga som höghus... Och helt plötsligt var vi inne i något område där jag viskade lite förskräckt till Marcus att här vill man inte vara när det är mörkt och fick till svar att här borde vi nog inte vara ens när det är ljust. Och när till och med tuffe Marcus såg lite orolig ut då...
Vi hade tänkt stanna kvar där inne till kvällen men när klockan var 16 tog vi beslutet att åka tillbaka till tryggheten i Wayne. Jag hade så bråttom tillbaka så att jag gick förbi en Guess-affär och tvekade bara en sekund innan jag gick vidare. INTE ENS GUESS KUNDE HÅLLA MIG KVAR I THRILLADELPHIA! Förstår ni nu hur kasst det var där??

Hmmm... räknas detta som Philly??

Lång flygresa igår där den mesta tiden gick åt att vänta och vänta och vänta... Först var jag alldeles för tidig på Kastrup men det finns ju en taxfree där som alltid kallar på mig. Sen var det lååång väntan i London och där någonstans kläckte vi den briljanta idén att man borde GÖRA något med alla människor som väntar. Jag föreslog typ namnstafett och framförallt en kompisbänk där man kunde sätta sig om man ville ha sällskap, men Marcus var mer inne på att man skulle liksom sätta dem på att tillverka saker. Alltså ett externt företag sätter grejor i händerna på resenärerna, typ skruva ihop whatever och sen lämnar de dem vid gaten och får lite betalt då, alternativt skänker pengarna till välgörenhet! Hur bra är det???!
I vilket fall som helst så finns det inget liknande i terminal 5 på Heathrow så vi fick sitta där och glo. Ja, sen landade vi då i ett varmt Philadelphia vid 20-tiden på kvällen och gick igenom en snabb Immigration och pass och allt och var på hotellet vid halv 10. Men..... det ligger ju fanken inte i Philly! Tre mil körde vi för att komma hit och här är massa skog och sånt skit! Jag vill ha skyskrapor!!
Så jag tänkte lobba för att vi skulle åka in till NY idag eftersom "vi ändå ska bo i Killadelphia en hel vecka" men det blir nog inte så. Vi får se...

Dag 9. FÄRDIGT BADRUM!!!

Dag 8. Möblerat badrum

Stormöte, mingel och AW

Det var en intensiv eftermiddag igår som tillbringades i en HET lokal på Grand Hotel. Efter presentationer, siffror, "boring machines" (som googlades när jag kom hem och jo, det heter visst så!) och allt möjligt, serverades det vin och grissvålar och det var väldigt trevligt att mingla med kollegorna som jag träffar varje dag och med kollegor som jag bara träffar på julfesterna.
När vi hade stängt det stället drog vi vidare till OLearys och det var fantastiskt kul! Ett ganska blandat gäng med lite porrisar, Piff och Puff (vad VAR det som hände i Vegas??), Emil och hans dubbelgångare, ett par RM och annat löst folk. Vi var tvungna att köra en presentationsrunda för att alla skulle veta vem de andra var, men efter fyra öl spelade det inte så stor roll längre - "Eh, duuu! Helsingboooorgaren!!" Som sagt, galet, fantastiskt trevligt var det iallafall!

Dag 7. Fogat "på-väg-att-bli-fint"-badrum

Jaaa, jag VET att det är ett i-landsproblem och jag VET att det finns många som har det mycket värre och jag VET att för hundra år sen så hade de varit jävligt glada om de ens hade haft en toalett i en familj på 20 pers.
Tro mig, jag VET allt det där men det hjälper inte ett dugg när hela familjen blir kissnödiga samtidigt!

Dag 6. Klinkat äcke... nja...eller jo, äckelbadrum

Så kan man också njuta av en söndag

H var på kalas inne på laserdome och eftersom det inte var lönt att köra hem under tiden så försökte jag hitta någonstans att fika. Inte så lyckat dock, för alla ställe på söder var stängda och de som jag ringde till var upptagna av HIF eller fotomodellande eller lunchgäster. Biblioteket borde dock ha öppet i kafeterian tyckte jag, men nej, nej, nej... Däremot fanns där ju en massa böcker (no shit!!) och med den senaste Kinsella-boken i händerna gick tiden lite för snabbt.

Dag 5. Kaklat äckelbadrum