Only in New York...

Ja, det uttrycket hör man hela tiden, och NY-borna är med all rätt stolta över sin stad. Och faktiskt så är det troligen bara i New York som det sitter ett jazzband och spelar i en tunnelbaneuppgång, men nu ska jag säga en sak till, som kanske förvånar invånarna här... Det är faktiskt inte bara i New York som det regnar!!!!

Jag önskar att Carrie och Mr Big var här

Då hade jag iallafall haft något att göra när Marcus var upptagen av sin telefon.... ;)

Let's hear it for New York

Gårdagen var lite småjobbig när jag först var orolig för att jag skulle försova mig och sen att kollegan skulle göra det. När vi väl var på plats och skulle boarda på Kastrup insåg damen där att det stod "Mr Johansson" på mitt boardingpass. Hon släppte till slut förbi mig med en liten känga att kolla upp vad de egentligen står på secure flight, för en sån grej kunde definitivt få en nitisk tjänsteman att neka mig inträde i USA. Landade i London och ringde resebyrån och fick till besked att secure flight var ok, och att de höll tummarna för att jag kom på planet till NY... Men va faaan! Eftersom jag är inne i en lite småstressad period var det lite jobbigt att boarda i London men som tur var funkade det. Efter en snabb immigrationkö, och en nitisk tjänsteman (värsta hittills, tur att jag inte stod som Mr här iallafall!!) så blev det en lååång taxiresa in till hotellet. H. Ja, sen skulle vi då försöka hinna se lite innan jetlagen slog till. Det blev middag på ett skränigt hamburgarställe och ett kvickt "Så, där är Empire, kan vi gå vidare?" Jag var så pass nonchalant mot byggnaden så det var faktiskt en annan turist som hoppade på mig och frågade om vägen... Sen slöade vi i Bryant Park ett tag men här någonstans hängde mina ögonlock nere vid knäna och jag insåg att det började bli dags att ge upp. Ett par hus till "Känner du igen den byggnaden?? Ameeeh! Det är ju Chrysler building, suck! Vet du INGENTING?" och "Gå in där, kolla på taket, kolla på trappan, det var där de släppte barnvagnen i De omutbara och i Nakna pistolen, och kom sen ut så väntar jag här", och sen beordrade kollegan mig att jag skulle lägga mig så att jag var lite pigg/trevligare nästa dag. Somnade kl 21 och vaknade kl 4 på morgonen... Vi får väl se hur denna dagen blir...

Ska snart uppdatera bloggen, ska bara...

Men uppdateringen får vänta, först ska jag göra ett par städer...

och

Årets höjdpunkt i A-torp, El Cyclofesto!!

Efter att ha städat huset och trädgården hysteriskt i en vecka var det äntligen dags för cykelfesten. Årets tema var 80-tal, men det var inget för mig.... ;-)

Dagen inleddes med våffling av håret, men det regnade bort redan på vägen till Caroline. Sen var det fördrink hos Caroline kl 13 med Linda och Dan, och Stefan och Marica och några av grannarna på Nissebo. Sminket och nagellack förbättrades och efter lite piff här och där så cyklade vi till Folkets hus kl 14. I första kuvertet stod det Micke och Petra, så vi cyklade till Asmundtorpsvägen och käkade räkcocktail tillsammans med Harri/Kirsi, Cilla/Patrik och värdparet. Efter det var det dags att öppna kuvertet med vårt eget namn i och vi cyklade hem och slängde ihop bålet och kokade ris. Ett tag senare kom Maria/Matti, Nina/Ola och Ante/Cissi hit och käkade Kyckling Marengo. I nästa kuvert fick vi en trevlig överraskning när det stod Dan och Linda och vi gav oss ut på en vinglig cykeltur till andra sidan Asmundtorp. Alla gästerna ville ha bål med sig så det blev IKEA-glasen som delades ut på byn. RIP IKEA-glas....

Till familjen Hansson kom även Kent/Martina och Daniel/Annika och det var väldigt trevlig med allsång och gamla tidningar. Vi hade dock fått order från Mia och tips från Marica att vi verkligen borde vara på folkan kvart över tio så efter ett tag var det dags att vingla dit. Det gick ändå ganska bra...

Ja, sen var det 80-talslåtar hela kvällen och mycket babbel och skvaller. Riktigt, riktigt, riktigt roligt!! Eller hur Caroline? ;-)

Hem till AW

Väl hemma från Kreta kunde jag inte hålla mig från att åka ner till Lund för att träffa mina kära kollegor. Jag hade faktiskt saknat dem ;-). Så det blev hamburgare eller pasta eller vad-fn-som-helst-bara-det-inte-är-avokado på Glorias i Lund och fantastiskt många härliga skratt. Vi jämförde solbrännor och kollade vad Christinas app egentligen tyckte att vi såg ut som (själv var jag gul.. Kines?) och det blev många "Öööööh" trots att Schlegel inte fick rätt på NÄR han skulle säga det.

Men för de flesta var det arbetsdag dagen efter så redan klockan nio styrde Emil och Marcus och jag kosan mot stationen. Absolut tidigare än vi brukar göra men det var ändå vansinnigt trevligt!