Ja, det känns som att jag börjar komma ut på andra sidan nu och jag har mått fantastiskt bra i helgen, mycket bättre än jag har gjort på väldigt länge. Jag hade dock aldrig fixat det ensam. I nöden prövas vännen och jag har verkligen märkt vilka som finns där för mig. Så, så här i sann annandagpåsk-tacksamhets anda. Here's to you...
Mamma och pappa (tack för fantastiskt stöd och support och ärlighet när det gäller både mitt beslut och hur det blev. Jag tvivlade aldrig på att ni skulle finnas där och jag vet inte vad jag hade gjort utan er)
Felix och Hugo (för att ni har accepterat denna förändringen i ert liv med öppna sinnen och för att ni förgyller både mitt och er pappas liv varje dag)
Stoffe (för att ingen får mig att flippa ut som du gör. Vi är roliga, även om tjejen med bubbelplast var lite roligare)
Caroline (för att du gillar mig trots att du känner till alla, verkligen ALLA mina sämsta sidor. Du är det närmaste en syster jag har kommit)
Marica, Gunnel, Sandra, Camilla (för fikastunder och peppning. Mina wing-girls)
Rebban (för alla galna asgarv över etern! Jag önskar du bodde närmare så vi kunde ha fler titts-and-ass-spekulationer)
Gudrun och Jocke (för att ni sa ja utan betänketid till att låta mig hyra ert hus)
Marcus (för att du får det att vara roligt att gå till jobb, varje dag. Jag hatar inte dig egentligen)
Tack!
2 kommentarer:
Hahaha ,söta, söta du. Tack själv!
Ingen får mig så lätt till tårar som du bara genom att flabba...och då sitter vi ändå inte i samma rum..hus..stad :-)
Önskar oxå att vi bodde närmare varandra...Kram Rebban
Tack själv goaste söstra min!
Skicka en kommentar