Kanske för mycket kaffe?

Eller så hade skötbordet bara en dålig dag, ibland har man ju det...

Sista tioåringen!

Året där alla nollar inleddes med 10-årsfirande av lillprinsen. Detta året hann hans pappa komma hem till firandet och vi hade en mysig morgon med presenter och skönsång och uttråkade storebröder som antingen flydde tillbaka till den varma sängen eller till Kalle-tidningen.

Det planerade lite större kalaset på helgen blev ändrat till ett lite mindre kalas när Mats pappa gick bort och min lillebror fick en mindre sjö i källaren på sitt hus, men Hugo var så nöjd ändå. Hans mormor och morfar kom och även min kusin och nästan hela hennes familj så det blev ändå en riktigt mysig dag.

50-årsfirande!!

Kollegan Ingrid drog till Singapore och fyllde 50 och blev firad en månad efteråt. Hon såg inte superförvånad ut när vi träffades på Grand på kvällen, trots att vi hade önskat henne trevlig helg redan. ;-) Så efter lite vin och öl på Grand gick vi till Stäket och käkade god mat. Eller iallafall de flesta fick god (och rätt) mat, men eftersom Ann var extremt missnöjd så förhandlade hon så att vi fick gratis efterrätt och kaffe. Tack för den gumm-Ann! Det var olika diskussioner runt om bordet också. Under tiden som Ingrid, Emil och Marcus diskuterade intern TP-politik och dissade facebook, så bröt vi andra ut i hysteriska diskussioner om uuuuh-Benny och vi lät salt-och pepparkaren agera ABBA och dansa tango, och framförallt slängde vi ut precis ALLT på facebook. Det var.... det var så fantastiskt roligt så ett tag kunde jag verkligen inte sluta skratta. Tack för en trevlig kväll till alla inblandade och ett speciellt stört tack till Malin, Milos och Mia som verkligen förgyllde min kväll.

Vackraste mellotexten någonsin

Igår var första deltävlingen i årets mello och det fick avsluta en dag som bara var sådär.
Anna Järvinens bidrag fick mig att tappa andan och det var tur att Hugo satt och ropade "Dååååååååålig" för annars hade den tagit lite för hårt.

I tjugo år har vi haft varann
Det finns ingen del av dig
Som inte passar in i mig

Ja, du och jag har filat ner varann
Jag kan nästan se mig själv
I det som blivit utav dig
Förvånar mig hur snabbt det faktiskt går

Så du, vi kör väl
Kanske inte tjugo till
Men tills vårt hjärta står helt still

Och du, minns du?
Vad som gjorde oss så bra
För det gör nu inte jag

En otrohet och ett fyllebråk
Några barn och ett nytt hus
Ett liv som vänt sig in och ut

Så sakta då som det faktiskt går
Ja, du märker ingenting
Förens du har vatten mot din kind
Men jag har tryckt bort värre känslor än de här

Så du, vi kör väl?
Om inte för vår egen skull
Så för barnen och dess lugn

Och du, ser du?
Kanske känns som skit för dig
Men tänk på hur det är för mig

Oh yes, MYCKET bättre på svenska!

Jag läste Fifty shades of Grey för ett tag sen och var inte så impad. Fortsatte sen med Fifty shades Darker men nja... Eftersom alla andra dock verkade gilla den så himla mycket så slog jag till och lånade den på svenska av Sandra och helt plötsligt förstod jag vad det är alla tjatar om! Den är underbar!!

Så trots att jag har den på engelska redan så ska jag ge mig ner till en bokhandel imorgon och köpa tvåan på svenska. Sen är det bara jag och Mr Grey hela helgen... Grrrr...  

Finbesök av chicksen...

Eller rättare sagt, av chicksen, av ostbåge-Micke, Ruzzle-kingen, Bellman och alla kidsen. Och vilka fina presenter vi fick!! En grupp som Milla hade fixat och ett par purjolökar som Rebster hade fixat och rostebröd för de som hade räknat med hotellfrukost och ett spel. Galet roligt att träffa dem såklart och jag tror faktiskt att jag är ganska nära att locka tillbaka både Rebban och Malin nu. Det kändes som att de var sugna...

Årskrönika 2012

Under 2012 hände det så himla mycket så jag kan inte betygsätta vilket som har varit bäst. Därför återgår jag till att skriva en årskrönika, månad för månad och så ska jag försöka klämma in allt.

Januari:
Året inleddes med besök i Kristianstad och avsked till Sylvia och Tony. Sambon åkte till Mexico och kom hem till en ommålad trappa och yngste sonen fyllde nio och fick sin första mobil. Minns inte riktigt men jag skulle gissa på att det var snöigt.

Februari:
Denna månaden var Avskedens månad, mina bästa kollegor någonsin lämnade mig för att söka lyckan på andra ställe och tiden som följde efter det var konspiratorisk och jobbig. Det blev en del farande till både Kristianstad och Hässleholm för att kolla på fotboll och jag insåg med panik att det bara var ett år till jag fyller 40 och en drinklista sattes ihop.

Mars:
Det var en vansinnigt intensiv period på jobb och det fattades beslut som jag fortfarande tycker var helt galna. Tyvärr slet detta rejält på krafterna och jobbet fick alldeles för hög prio. Grisfest på Folkan blev det dock och såklart födelsedagsfirande av äldsta sonen.

April:I April slog värsta stressen ut i full blom och det visade sig genom hjärtklappning och det blev lasarettsbesök. Det funkade alltså inte att hålla fullt tempo på jobb, att ha en massa AW med vindrickande, att ha en massa uppgifter i föräldraförening och i fotbollsklubben och att försöka få ihop ett familjeliv. Bye bye fotbollsförening...

Maj:

Nu blev det äntligen dags för den efterlängtade Singapore-resan. OneHR-projektet hade go-live och jag och kollegan var på plats i nio varma, sköna dagar. Precis vad jag behövde och för första gången på ett par månader kunde jag andas ordentligt. På hemmaplan var det en massa fotboll och ett supertrevligt besök hos Rebban och Robban i Hässlehulla. H hade barnkalas och gräsmattan frästes upp och blev hur snygg som helst.

Juni:

Semester!! Vi drog iväg till Kreta en vecka och hade det så varmt och skönt så vi ville INTE åka tillbaka. Äldsta sonen tog studenten och trots spöregn och huvudvärk tror jag ändå att han hade en fantastisk dag. Från och med Juni kunde jag nu skriva Norra Vallgatan, Malmö som min arbetsplats. Samma företag bara ny plats för namnbrickan och troligen det som räddade mig.

Juli:Lite mer semester, lite mer AW och en fantastiskt rolig cykelfest. Sen jobbade jag ett par veckor innan det var dags att packa ihop och bege mig till New York. Underbara, fantastiska, vackra New York och där fick jag ett par extra dagar.

Augusti:
Månaden började med kurs i Philadelphia och det var en riktigt bra kurs och ett riktigt uselt hotell! Men en riktigt bra vecka ändå. Jag kom sen till ytterligare ett par veckors semester och de tillbringades bland annat i Harasjömåla och på Lasse Winnerbäck-konsert. Ett par stranddagar blev det faktiskt också med krabbfiske. Sen var det dags att åka tillbaka till Malmö igen.

September:September inleddes med en lång Moskva-resa och avslutades med en lite kortare Modena-resa. Däremellan hann jag vara rejält magsjuk och kolla på fotboll. Sen var det nog inte mer med september. Både mammas och mellansonens födelsedagar missade jag dock.

Oktober:
Ännu en Modena-resa med jobb och direkt när jag kom hem var det dags för tre underbara välbehövliga dagar i Stockholm med Marica och Caroline. Vi åt och fikade och shoppade och åt och fikade och vi mådde så fantastiskt bra. Sista seriematchen för 03-orna och det visade sig tyvärr också bli Hs allra sista match för nu ville han inte mer.

November:
Återigen satt stressen som en fläskläpp. Månaden inleddes med stress inför Budapest. När vi kom hem därifrån gick kollegan på sjukskrivning och jag satt ensam med båda projekten och två veckor senare var det dags att börja packa inför nästa resa. Denna månaden vill jag inte göra om ens för alla pengar i världen men när jag kollar på bloggen ser jag ändå att jag hann vara lite social med tjejkväll hos Gunnel och Halloweenfest hos Caroline. Rejält förvånad...

December:
Shanghai-resan stod i centrum under december. Först packade jag i tre dagar, sen var jag borta i tio dagar och sen var jag sjuk i en vecka. När jag kom tillbaka till livet var det nästan julafton och jag hade missat de flesta adventssöndagarna och pyntandet. Tack och lov så finns det internet där de har snabb leverans så på julafton hade vi alla julklappar på plats. Nyår firades med Ellans och Malins familjer på Vadensjö och var lugn och rolig, och nyårslöftet inför 2013 var inte så svårt, att jobba mindre...