23 november 2010

Kärleken är gråhårig och skallig...


När vi kom till storfritids och hämtade F igår blev han så himla glad att se oss. Han kom springande ut ur klassrummet och slängde sig runt halsen på mig och sen på M och sen på mig och sen på M och sen på mig och sen på M och.... Sen tittade han länge på oss med stor kärlek i ögonen och tog M i handen och sa "Min skallige pappa!" och hade nästan tårar i ögonen. Han vände sig sen mot mig, klappade mig på armen och sa "Min gråhåriga mamma!!" Visst är det kärlek? Och visst är det dags att färga håret!!

1 kommentar:

M sa...

Fast nu var det ju inte riiiiktigt så det gick till. Han kastade sig om halsen på M sen på A sen på M sen på A... I DEN ORDNINGEN :-)