F ville gärna springa, trots att det inte gick superduperdunderbra förra året. Fast han kom inte sist, och det var den stora glädjen då. I år hade han 15 barn bakom sig och vi var stolta så vi höll på att börja lipa allihopa. Eller C höll på att lipa för att han var så uttråkad, men vi andra var glada iallafall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar