Eftersom vi ändå var halvvägs så bestämde vi oss för att åka upp till Ulricehamn och hälsa på grabbarnas farmor. Vi kom dit ganska sent och barnen hade slocknat i bilen och alla som känner H vet hur otroligt tjurig han kan vara när han är trött (ja, och annars också förresten...). Men när vi väckte honom och sa att vi var hos farmor så gick han direkt fram och gav henne en låååång kram. Eftersom han inte träffar henne speciellt ofta så blev både jag och M väldigt förvånande, men det var jättemysigt. Ja, sen dagen efter så gick vi en lång promenad och grabbarna pallade äpplen som de sen stod och sköt på vägen... Fast det var inte så farligt för där kommer typ bara en bil vartannat år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar